Länk

Use $item["id"] for 21
Use $item["title"] for Feministisk arkitektur
Use $item["date"] for
Use $item["cover-img"] for /content/files/images/artiklar/feministisk_arkitektur/feministisk_arkitektur1.jpg
Use $item["excerpt"] for

Vad är feministisk arkitektur – finns den och hur ger den sig uttryck i planeringen för ett kontor? Vad innebär ett sådant perspektiv - det förenklade svaret är inkludering och saknar värderingar utifrån kön, roll och etnicitet. 


Use $item["content"] for

Feministisk arkitektur, bygg en inkluderande, tillgänglig och säker arbetsmiljö

Vad är feministisk arkitektur – finns den och hur ger den sig uttryck i planeringen för ett kontor? Vad innebär ett sådant perspektiv - det förenklade svaret är inkludering och saknar värderingar utifrån kön, roll och etnicitet. 


Feministisk arkitektur, vad betyder det?

Egentligen finns inte uttrycket feministisk arkitektur eller i vart fall är det inte fastslaget hur vi som arkitekter kan/bör implementera detta i gestaltningen vare sig det handlar om att rita nya bostäder, skolor, kontor, köpcentrum eller miljöer i staden. Inom stadsplanering har man på senare år gjort studier och projekt med hänsyn till ett feministiskt perspektiv. Men vad innebär ett sådant perspektiv - det förenklade svaret är inkludering och saknar värderingar utifrån kön, roll och etnicitet.

Det offentliga rummet och kontoret

I ett feministiskt planerat offentligt rum utgår man inte sällan från säkerhetsperspektivet. Vid planering försöker man säkerställa att parken, området mellan husen eller lekplatsen är öppen, trygg och väl upplyst. Men man tittar också på aspekten att fler kan använda platsen genom att utgå från den enskilde individen och dess olika behov och individuella sociala preferenser. Man vill skapa en miljö som inkluderar alla.

Feministiska planeringsord som bör beaktas noga

  • Trygghet
  • Mångfald 
  • Social hållbarhet
  • Inkluderande
  • Jämställdhet

 

Ett feministiskt planerat kontor

Allt detta kan absolut överföras i arbetet med planeringen av kontorsmiljöer. Arkitektens arbete utgår från en behovsanalys, men genom att använda det feministiska perspektivet behövs även andra aspekter tas hänsyn till. Genom att sammanlikna kontorslokalen med ett stadsrum med gator, torg och öppna/slutna platser fullt tillgängliga, säkra och inkluderande skapas också nya aspekter.
En feministiskt planerad kontorslokal handlar om att användaren känner att lokalerna är anpassade efter de behov som finns på ett individuellt plan och ger användaren social rättvisa, mångfald, inkludering, trygghet och jämställdhet i lokalerna. 
Det är ett långsiktigt och varaktigt hänsynstagande till användarens behov eller ”allas rätt till rummet”. Detta ger oss en miljö utifrån upplevda mjuka värden i stället för faktiskt mätbara.


Trygghet på arbetsplatsen

Trygghet betyder olika saker för olika individer. En stor öppen yta, en lång korridor, dolda utrymmen är exempel som individuellt kan ses mer eller mindre otrygga.
För att minska otryggheten i de oändliga korridorerna kan man bryta ner rummet med snedställda väggar som visuellt minskar rummet eller dela stora öppna ytor till mindre sektioner Genom att se till att planlösningen utformas så att fri sikt bildas inom mindre områden i lokalen skapas översikt men också trygghet. 
Glasade dörrar till utrymmen som har en inbyggd riskfaktor såsom garage och trapphus, så att man ser vem som uppehåller sig på andra sidan är ett annat exempel. Ljussättning som aldrig helt släcks ner eller som inte bildar ett ljushav av närmast strålkastarlik upplevelse är andra saker som också bör tas hänsyn till. 
Ytterligare är det viktigt att planlösningen av lokalen är så enkel och lättfattlig att man rent instinktivt förstår var man ska gå.
Med små medel kan man förändra den konventionellt planerade lokalen utan att ta bort funktionerna samtidigt som man ökar tryggheten för alla.
Ökas känslan av säkerhet så ökar också användningsfrekvensen av funktionerna. Med ökad säkerhet kan fler använda rummen och husets funktioner oavsett preferenser.

Mångfald och social rättvisa

Genom att ge rummen egna karaktärer/identiteter samt att möbleringen är flexibel ökar användarmöjligheterna i rummen. Viktigt är att det finns rum för olika sinnesstämningar och användningsområden men gemensamt är att dessa bör vara inkluderande i inredning och flexibla i sin funktion. Att inte sätta någon medarbetare i särställning vare sig det handlar om yrkesstatus eller behovsanpassning medför att rummen blir mer tillåtande och inbjudande för alla. Det som är ens behov kan även vara en annans men med olika utgångspunkter. Därför är flexibiliteten oerhört viktig i rummets planering och inredning.
Kontoret ska ge möjligheter till integration genom olika typer av mötesplatser där användarna kan mötas spontant, interagera och bryta utanförskap och ensamhet samt öka upplevd trygghet. Men det måste också finnas tillgängliga ytor för att kunna vara sig själv, dra sig undan och fylla på energi. 
I ett kontor med naturliga mötesplatser i ytor som känns trygga, överskådliga och inte störande kan fler människor söka sig till dessa och därmed öka integrationen inom kontoret. 

Funktionsrätt och jämställdhet

Vi behöver börja tala om funktionsrätt i stället för funktionshinder och behovsanpassning. Det faktum att lösningar gjorda för personer med rörelsehinder fungera lika bra för en person utan.
Man bör därför utgå från rätten till en plats, till ett rum eller till en yta. 
Som exempel kan ges omkring nivåskillnader inom kontoret. Normal planering skulle då vara att bygga en ramp för funktionshindrade och en trappa för de som är rörliga. Men vad händer om man tänker tvärtom? Är det inte bättre om rampen ses som den primära eller den enda kommunikationsytan? Rampen kan dessutom tillföra nya rum i rummet med nya användningsområden. 
Genom att planera lokalen med många mindre rum skapas fler möjligheter till privat sfär – en självklarhet för arbete som kräver full koncentration delar av dagen. Rum för tysthet, koncentration eller bara självvald ensamhet.
De öppna större ytorna görs mindre och mer intima genom en flexibel möblering som tillåts att slutas till eller öppnas upp vid behov så att fler ska våga ta dessa i besittning. 
Om planlösningen också är skapad efter ett naturligt rörelsemönster i lokalen där kommunikationsytor saknar hinder säkerställer man en fri rörelse. 
En omsorg i valet av material verkar för ett gott inomhusklimat som minimera risker för allergier.
Kontoret ska utöver att utgöra en upplevd säker plats, erbjuda möjligheter till integration genom olika typer av mötesplatser där användarna kan mötas spontant, interagera och bryta utanförskap och ensamhet samt öka upplevd trygghet. 

Utöver ovan kan man ta detta genom fler nivåer. Genom rätt teknisk utrustning som är tillgänglig, lättmanövrerad och självinstruerande kan fler använda sig utav dessa. 
Genom att skapa ytor där ventilation och belysning går att variera efter behov, sinnesstämning och funktion skapas ytterligare flexibilitet och användarvänlighet. 
Exempel kan göras många men det viktiga är att om det finns ett omsorgsfullt hänsynstagande vid utformningen av ett kontor. Skapas möjligheter att forma en arbetsplats så att det blir tillgänglig för alla kommer vi också kunna påvisa att användningen av rummen blir större och att integration och välbefinnande ökas på arbetsplatsen. För om människor känner sig säkra, inkluderade och lyssnade till ökar också glädjen och önskan att vara delaktig. 
Detta måste väl ändå vara det som vi ytterst önskar oss – en arbetsplats för alla.

  • Vid planering tänk in allas behov
  • Prata inte anpassning för enskild utan funktionsrätt för alla
  • Variation av rum och funktioner
  • Tänk överskådlighet - men inte öppna hav och ändlösa korridorer
  • Använd ljussättning och rumslösningar som trygghetskälla




Use $item["sort"] for 50
Use $item["url"] for /aktuellt-1/-3/

Länk

Use $item["id"] for 24
Use $item["title"] for Förändring skapar samhörighet och engagemang
Use $item["date"] for
Use $item["cover-img"] for /content/files/images/artiklar/forandring_skapar_samhorighet/fo__ra__ndring_skapar_samho__righet.jpg
Use $item["excerpt"] for

En förändring behöver inte vara till ondo utan det har ofta visat sig att det skapar engagemang och tillhörighet. Vi vill ju att förändringen skall leda till något bättre. Men vad är då receptet på en lyckad förändring? 


Use $item["content"] for

Förändring skapar samhörighet och engagemang 

En förändring behöver inte vara till ondo utan det har ofta visat sig att det skapar engagemang och tillhörighet. Vi vill ju att förändringen skall leda till något bättre. Men vad är då receptet på en lyckad förändring?  

 

Inbjudan och lyhördhet

Genom att bjudas in och bli hörd av kollegor och chefer ökar initiativförmågan och säkerställer att en förändring inte blir till ett hot utan till något man ser fram emot. Och det är ju själva syftet med förändringen – att det leder till något bättre och att man har trygga och engagerade medarbetare.

 

Vad är receptet på en lyckad förändring?

Kontor som står inför en förändring av arbetssätt eller kanske rent utav en flytt av kontoret behöver vara ute i god tid innan förändringen blir realitet. Man behöver som ledning vara överens om målet med förändringen och gemensamt stå upp för detta beslut. 

Därefter behöver man identifiera vilka nyckelroller/funktioner som påverkas av förändringen. Att tillsätta olika arbetsgrupper med representanter från företaget och ibland extern kompetens är viktigt för att föra arbetet med förändringen framåt. 

 

Förändrat arbetssätt

Gäller förändringen ändrat arbetssätt får HR en nyckelroll men hen behöver information från dem som utför arbetet. Inte ovanligt är att man samtidigt ser över företagets tekniska lösningar som stöttar arbetet och arbetssättet och då behöver även IT involveras men även här behövs input från de som är brukare av företagets system och teknik. 

 

Förändring av kontoret som plats 

Gäller förändringen kontoret som plats i samband med förändrat arbetssätt behöver man ofta extern hjälp från

arkitekt/inredningsarkitekt/fastighetsägare/tekniska konsulter osv. Tillsammans drar man upp riktlinjerna för hur förändringen ska gå till men dessförinnan behöver man göra den viktiga behovsanalysen och våga vara lyhörd över åsikter och kunskap av dem som utför arbetet.

 

Den viktiga analysen – alla jobbar mot samma mål

Ofta vid förändringar är det viktigt att ta pulsen via olika interna enkäter och förslagslådor. Dessa enkäter ger en ganska tydlig bild av vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Ganska ofta gör man också mätningar på hur kontoret används över en arbetsdag, hur många som är på kontoret och var de befinner sig i lokalen. Det ger en god bild av vad som saknas i rumsliga faciliteter eller behov.

Eftersom enkätundersökningar tar tid och ofta tröttar ut personalen bör dessa vara precisa och heller inte för många i antal. Efter genomförda enkätundersökningar behöver man samlas och visa på det resultat som enkäten gett så att samsyn finns på de delar som är problematiska och behöver förändras.

 

Analys i nästa fas

Analysen behöver därefter komma in i nästa fas där en mindre grupp utses som ”språkrör” för resten av personalen och som genomför workshops omkring förändringen. I dessa workshops sätter man detaljer om utformning och kravspecifikationer. Resultaten av workshopen ska sedan redovisas för ledningen som då har en bra samlad bild över nuläge. Detta kan komma att ändra riktning eller färdväg mot målet.

 

Genomförandet 

Under tiden som det nu bearbetas till en förändring så behövs information. Att visa att man är lyhörd och omhändertagande för frågeställningar som med tiden dyker upp är en viktig aspekt i förändringsarbetet och därför är det viktigt att föra ut information kontinuerligt och tydligt. 

 

Med nyktra ögon

Det är inte ovanligt att det finns några som inte vill genomföra förändringen och därmed går emot de övrigas iver och förändringslusta. Genom att förklara varför och hur kommer man ofta ganska långt. Men man ska också vara medveten om att det inte alltid går att övertyga alla. När förändringen är genomförd är det viktigt att evaluera och se med nyktra ögon på hur det blev, har man kommit i mål och är det något som behöver justeras? En förändring är just som namnet anger något som pågår och kan utvecklas.

Att systematiskt följa sin plan och låta saker ta tid säkerställer att förändringen blir varaktig och lyckad.

 

Att tänka på

• Gott om tid
• Tydligt förmedlad målbild
• Rätt nyckelpersoner/rätt kompetens 
• Analys och lyhördhet
• Stanna upp, sammanfatta och korrigera målbild
• Informera och bearbeta


Use $item["sort"] for 60
Use $item["url"] for /aktuellt-1/-1/

Länk

Use $item["id"] for 25
Use $item["title"] for Vikten av tid vid arbetsplatsförändring
Use $item["date"] for
Use $item["cover-img"] for /content/files/images/artiklar/vikten_av_tid_vid/vikten_av_tid_vid_arbetsplatsfo__ra__ndring_bild_1.jpg
Use $item["excerpt"] for

En förändring mot ett aktivitetsbaserat eller verksamhetsbaserat arbetssätt är en trend i vår tid. Oavsett om det handlar om att flytta till nya lokaler eller anpassa de befintliga, är efterfrågan ofta inriktad på att skapa en mer flexibel arbetsmiljö. Men det är viktigt att förstå att en förändring inte enbart handlar om att byta möbler eller lokal. Det kräver en noggrann planering och en klar målbild, där vi tydligt definierar vad det nya arbetssättet innebär och förstår vikten av att ägna tid åt de processer som krävs för en framgångsrik förändring.


Use $item["content"] for

Vikten av tid vid arbetsplatsförändring 

En förändring mot ett aktivitetsbaserat eller verksamhetsbaserat arbetssätt är en trend i vår tid. Oavsett om det handlar om att flytta till nya lokaler eller anpassa de befintliga, är efterfrågan ofta inriktad på att skapa en mer flexibel arbetsmiljö. Men det är viktigt att förstå att en förändring inte enbart handlar om att byta möbler eller lokal. Det kräver en noggrann planering och en klar målbild, där vi tydligt definierar vad det nya arbetssättet innebär och förstår vikten av att ägna tid åt de processer som krävs för en framgångsrik förändring.

Arbetsplatsförändring tar tid

Att tro att det ”bara” handlar om en flytt eller ombyggnation är att mista sig. Det är inte lokalen i sig som ger ett förändrat arbetssätt. Heller inte en arbetsmiljö bestående av fina miljöer som ingen kommunicerat hur man kan använda och när man får använda – avsaknad av spelregler. En arbetsplatsförändring kräver mycket av ledning och organisation för att få till en beteendeförändring inom organisationen. 

Involvera medarbetare i förstudien

Ledningen behöver också involvera sina medarbetare från början då förstudiearbetet av det nuvarande arbetssättet inleds. En ledning som är lyhörd över medarbetarnas behov och eventuella farhågor och har tid till att bearbeta, involvera och implementera har vunnit mycket och har troligen ett lyckat resultat av förändringen i slutänden. Förändringsarbetet kräver tid och kunskap vilket kostar pengar och därför ses som en kostsam, tids och resurskrävande åtgärd. 
Ett antagande som är helt rätt men det som då glöms bort är att en lyckad arbetsförändring ger trygga medarbetare och en hållbar arbetsplats där medarbetarna kan prestera mer då arbetssätt, lokaler och ledning bildar en helhet. Att lokalerna dessutom utnyttjas bättre är ju bara att se som en ekonomisk fördel. Beroende på hur långt man kommit i frågan, hur mycket resurser som används och hur lyhörd hela organisationen är för förändringen så bör man räkna med att förarbetet kräver minst ett halvår till ett år.

 

Extern hjälp

En arbetsplatsförändring startar med ett djupgående ledningsarbete. För att det ska ske på bästa sätt och med förväntade resultat kan man behöva ta in extern hjälp som lättare kan identifiera behov och fallgropar i förändringen. Genom förstudier och intervjuer framkommer behoven tydligare. Vilka funktioner behövs för att stödja det framtida arbetssättet.
Genom att hålla workshops i mindre grupper där alla får komma till tals ökar nyfikenheten och eventuella motstånd och frågeställningar kan lättare bearbetas. 
När medarbetare förstår hur och varför förändringen sker kommer de också att känna sig trygga med den förändring som de ställs inför. När medarbetare kan se arbetsmiljön som ett redskap har vi eliminerat oro och tvivel.

 

Börja i rätt ände

Att börja med att söka efter lämplig lokal är att börja i fel ände. Först då behoven är utredda, när vi vet hur mycket lokalyta vi faktiskt behöver, när vi har beslutat ett framtida arbetssätt och fått hela organisationen med på tåget har vi en bra grund till att ta beslut omkring ombyggnad, flytt eller möbelval. 

 

Kontoret som redskap

Den fysiska miljön bör ses som ett redskap för arbetet. I ett aktivitetsbaserat kontor ses alla miljöer som arbetsplatser oavsett om det handlar om traditionella skrivbord eller loungemiljöer. Att förstå att en soffa likväl är en fullgod arbetsplats för den som för tillfället har behov av en mjukare och ombonad miljö är det stora klivet ifrån traditionellt tänkande till ett agilt arbetssätt. Att arbeta i en aktivitetsbaserad miljö innebär att både inredning, funktioner och arbetssätt är flexibla.

 

• Tillåt att processen får ta tid – planera
• Involvera alla
• Implementera
• Ta hjälp av expertis 


Use $item["sort"] for 70
Use $item["url"] for /aktuellt-1/-5/

Länk

Use $item["id"] for 22
Use $item["title"] for Att hitta sitt uttryck
Use $item["date"] for
Use $item["cover-img"] for /content/files/images/artiklar/att_hitta_sitt_uttryck/att-hitta-sitt-uttryck_bild_1.png
Use $item["excerpt"] for

Låt inredningskonceptet bidra till att lyfta företagsidentiteten. Material, färger och möbler som kontoret omges av är mer än bara ett uttryck på sin samtid och rådande trender. Genominredningskonceptet bygger du din storytelling och marknadsföring. Det handlar om essens, vad du vill förmedla men också om hälsa på arbetsplatsen genom att medarbetare trivs ”hemma hos er” och vill stanna kvar.


Use $item["content"] for

Att hitta sitt uttryck - inredning som identitet 

Låt inredningskonceptet bidra till att lyfta företagsidentiteten. Material, färger och möbler som kontoret omges av är mer än bara ett uttryck på sin samtid och rådande trender. Genominredningskonceptet bygger du din storytelling och marknadsföring. Det handlar om essens, vad du vill förmedla men också om hälsa på arbetsplatsen genom att medarbetare trivs ”hemma hos er” och vill stanna kvar.

Företagets typsnitt och grafiska färgkoncept

Det är lätt att utgå från företagets grafiska design och sammanlikna den med sin identitet, men den fysiska arbetsmiljön måste avspegla mer än företagets typsnitt och grafiska färgkoncept. En väl utformad grafisk profil har samma funktion som ett inredningskoncept, den avspeglar företagets identitet i sitt sammanhang. I den bästa av världar är både det grafiska uttrycket och inredningskonceptet i symbios. Ett väl utformat inredningskoncept avspeglar företagskultur, personlighet och dess marknad. Konceptet ska vara övertygande och väl överensstämmande med de produkter eller tjänster som företaget saluför, samtidigt som det visar på värderingar och företagsanda.

Tydlig funktion och målbild

Inget är så förvirrande som när man vistas i ett utrymme som inte speglar sin funktion och målbild. Inom detaljhandeln och inom restaurang- och hotellbranschen har man med tiden blivit duktig på att visa oss besökare just detta. Redan i dörröppningen till en butik vet du vad du kan förvänta dig för varor, prisbild och service och detta enbart förmedlat genom det du ser i form av material, färg och form, ljussättning och möblemang. Detta är inte lika självklart när man besöker ett kontor.
 

Essens och personlighet

För att kunna använda inredningskonceptet för att förmedla essensen i vad företaget står för behövs en djuplodande kunskap omkring företagsvärderingar och vilka personlighetstyper som arbetar där utöver företagets tjänst eller produkt. Det kan vara svårt att själv se på sin företagskultur med objektiva ögon. Inredningsarkitekten får här en viktig funktion – att tolka. Att känna sina kunder och medarbetare ger en tydlig bild på hur företaget uppfattas. Att ställa det mot företagets inredning blir en intressant iakttagelse som genast avslöjar om den kan ses som stödjande eller inte.

Känslan i sin tur kan nås först då en öppen dialog där man ärligt talar om sin företagskultur förs. Det handlar om att visa stoltheten i lokalerna, den hemma-hos-känsla som finns. Är ni en arbetsplats där ni alltid är seriösa? Eller tycker ni om att ha roligt? Och så vidare. Att addera personlighet till ert kontor synliggör er identitet och kan vara lika profilskapande som en grafisk profil.

Att hitta essensen är viktigt för att vara trovärdig för såväl medarbetare som för besökare. Den förväntan de har ska infrias, det är därför viktigt att komma ihåg att ditt koncept förmedlar ditt budskap.

Vad vill du säga?

Vad gäller fysisk arbetsmiljö, inredning på kontoret, färg och form är det inte ovanligt att hamna i de segment som för stunden känns modernt. Att tänka bort trender och iställetfokusera på vad företaget vill säga till sina medarbetare, framtida medarbetare och också besökare är ett tydligare förhållningssätt. Frågor som Varför vill folk arbeta här? Vilka anställer vi? är viktigare än en grafisk design som inte ”är vi”. 

Det är viktigt att komma ihåg att ditt koncept inte handlar om grafiska snitt och kulörer, inte heller om personliga åsikter om till exempel färgval, utan om att personifiera kontoret så att de som vistas där känner sig hemma i företagskulturen. 

 

Hållbarhet och miljö

Trender är sällan hållbara över tid. Genom att ta fram och utgå ifrån essensen i företaget kan hållbarhet och miljö få stå i fokus. Ofta finns saker på kontoret man en gång valt och då av en anledning. Att tänka återbruk och recycling av möbler och byggmaterial är viktigt, inte minst i din storytelling. Arbetsmiljöarbetet på kontoret behöver få ta plats – ditt koncept blir då ett budskap i sig. Med anledning av den miljödebatt som pågår har detta blivit än viktigare att väva in i sitt budskap för seriositet. Att ha detta i åtanke i varje medvetet val från material, möbler till ansvar omkring arbetsmiljöförhållanden hos leverantörer är viktigare idag än någonsin tidigare då hållbarhet är allas ansvar. Mycket värdefullt om det också kan få ta plats och synas i inredningen och då lättare att använda som värdeskaparen inte minst bland de anställda.

Att tänka på

• Var öppen i din beskrivning omkring företagskulturen
• Tänk inte utifrån personliga preferenser – du bor inte här
• Tänk inte trender – det som är inne i dag är ute i morgon – företagets inredning ska hålla längre än så
• Ta stöd av den grafiska profilen men var försiktig att förväxla den med inredningskonceptet


Use $item["sort"] for 80
Use $item["url"] for /aktuellt-1/-4/

Länk

Use $item["id"] for 12
Use $item["title"] for Arbetsplatsförändring ligger i tiden
Use $item["date"] for
Use $item["cover-img"] for /content/files/images/artiklar/arbetsplatsforandring_ligger_i_tiden/arbetsplatsfo__ra__ndring_ligger_i_tiden__1.png
Use $item["excerpt"] for

Vilka behov styr det ”nya normala” kontoret nu när covidrestriktioner upphört? Många är eniga om att kontorens utformning behöver förändra sig för att möta de nya behoven som uppstått. 


Use $item["content"] for

Arbetsplatsförändring ligger i tiden 

Vilka behov styr det ”nya normala” kontoret nu när covidrestriktioner upphört? Många är eniga om att kontorens utformning behöver förändra sig för att möta de nya behoven som uppstått. 


Det nya normala

Nu när Covidrestriktioner upphört förväntas kontoren att återgå till normalt arbetssätt med full bemanning, men vad är det man återkommer till och vilka behov styr det ”nya normala” kontoret? Många är eniga om att kontorens utformning behöver förändra sig för att möta de nya behoven som uppstått och för att åter bli den naturliga knutpunkten i arbetet igen.


Fungerar för de flesta anställda

Ett förändrat arbetssätt där hemarbetet har visa sig fungera okey för de flesta, det visar de flesta medarbetarundersökningar, på frågan om hur många dagar man önskar arbeta från kontoret, att anställda önskar fortsatt möjlighet till hemarbete 2–3 dagar/vecka. Som anställd har man bevisat både för sig själv och sin arbetsgivare att man kan arbeta lika effektivt från hemmet som från kontoret. Dessutom har man fått ihop sitt privata liv på ett mer humant vis. 


Arbetsgivarna ger ett annat svar

Samma fråga ställd till arbetsgivare ger ett annat svar. Som arbetsgivare behöver man samla kompetensen och bibehålla gruppdynamiken vilket blir svårt när kontoren fortfarande gapar ödsliga. Även arbetsgivaren har erfarit att arbetet blir utfört, trots att personalen inte finns på plats på kontoret, men var är den viktiga kompetensöverföringen mellan kollegor, hur gick det med gruppdynamiken och vad är kontoret om inte samlingsplatsen för detta?

Man kan sammanfatta insikterna i pandemins spår att man numer inte ser kontorets standardmiljö som ett måste för hur resultatet på arbetet blir samt att man fått en insikt i att kontorets utformning behöver moderniseras och anpassas för att locka till sig personalen tillbaka till kontoren.


Kontoret som nav

Kontoret måste återta sin roll som navet eller centrum för verksamheten. Platsen för arbetet har blivit mindre viktig men behovet av att mötas än större. Kontoret ska ses som mötesplatsen för kompetensutveckling och utbyte av idéer. Därför behövs det skapa nya kreativa multifunktionella miljöer som bättre stöttar arbetsuppgifterna och bidrar till ett effektivt mötande mellan kollegor.  


Krav på variation

Tidigare var en personlig och ergonomisk arbetsplats i fokus för önskemålen och närmast ett krav för att utföra sina arbetsuppgifter. Idag har fokus flyttats till krav på variation av miljöer och rumsliga tekniska funktioner som stöttar arbetet och ökar trivseln på kontoret. Rumsliga variationer, ljus, ljud, luft och tekniska lösningar har blivit en självklarhet. I de flesta undersökningar som görs hävdar de flesta att de längtar tillbaka till kontoret för samvaro med kollegor och kunder och att koncentrerat ensamarbete kanske bäst utförs i hemmet. Kontoret har gått från att vara en arbetsplats till ett smörgåsbord av innovativa dynamiska rumslösningar som är anpassade både vad gäller miljöer som teknik.


Klassiska kontorsmiljöer behöver bytas ut

Eller åtminstone byta skepnad och justeras så att det bättre passar in i arbetsvardagen. Stora konferensrum kanske inte är det som behövs när de flesta möten idag sker som s.k. ”hybridmöten” dvs några på plats och resten via länk. Många möten sker dessutom en till en dvs en person från kontoret och resten via länk. Sådana möten behöver avgränsade mindre rum då det är störande för kollegor att ofrivilligt vara med på mötet eftersom de råkar sitta vid skrivbordet bredvid.

Skrivbordsplatser kommer naturligtvis behövas även framöver men sannolikt i betydligt mindre antal eftersom många väljer att utföra det koncentrerade ensamarbetet från hemmet, i alla fall de dagar man inte har möten med kollegor inbokade. 

Dagar med blandat möten och koncentrerat arbete kräver arbetsbord eller snarare dynamiskt utformade nedslagsplatser, fokusrum, mötesrum av mindre storlek men framförallt öppna projektplatser där man samlar teamet, jobbar ihop del av dag och tar korta möten. Kort och gott har vi blivit mer rörliga och ombytliga i våra krav på vår omgivande miljö i vårt arbete och behöver miljöer som stöttar detta.

Att tänka på

• Kontoret ska ses som ett nav med dynamiska och varierade mötesmiljöer
• Arbetsplatser utformade efter de behov som finns under en arbetsdag istället för traditionella miljöer med gapande tomma skrivbord.
• Kontoret behöver hemmalika miljöer som bidrar till ökad kreativitet
• Mindre storlek på mötesrum
• Projekt/teamplatser för arbete och möte
• Teknik, luft, ljud och ljus viktiga aspekter för ökad trivsel på kontoret
 


Use $item["sort"] for 90
Use $item["url"] for /aktuellt-1/-2/

Länk

Use $item["id"] for 23
Use $item["title"] for Att komma tillbaka
Use $item["date"] for
Use $item["cover-img"] for /content/files/images/artiklar/att_komma_tillbaka/att_komma_tillbaka.jpg
Use $item["excerpt"] for

Efter månader av ensamarbete där medarbetare varit effektiva hemifrån i miljöer som ofta inte stödjer ett ergonomiskt arbetssätt längtar många tillbaka till ”kokpunkten”, kollegor och att träffas utanför den digitala världen. 


Use $item["content"] for

Att komma tillbaka – strategier för arbetsmiljön på kontoret kring post Covid-19 

Efter månader av ensamarbete där medarbetare varit effektiva hemifrån i miljöer som ofta inte stödjer ett ergonomiskt arbetssätt längtar många tillbaka till ”kokpunkten”, kollegor och att träffas utanför den digitala världen.


Effekter av hemarbete

Vi kan konstatera att pandemins effekter varit både positiva och negativa. Det är många som vittnar om de positiva egenskaperna som distansarbete haft på koncentration, effektivitet och livspussel genom slopade restider och digitala möten samtidigt som de är få förunnat att ha en ergonomiskt utformad arbetsplats i hemmet. Efter månader med arbete från köksbord och soffor kan det lätt bli följder på rygg och nacke. Även en social distansering, ett utanförskap och att inte tillhöra ett större sammanhang, kan verka negativt på den mentala hälsan.

Kontoret 

En ergonomisk arbetsplats där möbler och miljöer stödjer arbetet och där man tryggt kan möta kollegor och utbyta kunskap och erfarenheter ter sig nog för många som ett himmelrike. Men hur ska det gå till att säkert komma tillbaka? Och hur förbereder sig ledningen på detta? Behövs krafttag, omorganisationer och ombyggnad av lokalerna för att detta ska bli möjligt? Det är nyttigt att ställa sig frågan; vad händer efter att faran blåst över? Ska vi återgå till gamla invanda rutiner eller ska vi vara förberedda på att detta kan ske igen?
Att de flesta vill tillbaka till kontoret och gemenskapen tror jag inte vi behöver tvivla på. Men vi behöver vara förberedda på att för detta ska kunna ske måste kontoren ses som en säker zon att vistas i.

 

Strategier

Som i alla sammanhang bör man tänka helhet. Det finns en del olika strategier som bör hanteras och bearbetas för att detta ska kunna vara möjligt.
Det handlar om ledarskap, arbetsplatsstrategier, miljö och personlig hänsyn. 
Att säkerställa att personal känner sig trygg i sin arbetsmiljö innebär inte enbart att man agerar och säkerställer en ren miljö. Det handlar främst om att ledning kan planera arbetet på sådant sätt att man förhindrar att alla samtidigt befinner sig på kontoret. Genom att fortsatt ge möjlighet till distansarbete och tillhandahålla digitala verktyg för detta kan arbetet flyta på med en växelverkan från hemmet och från kontoret samtidigt som kontoret glesas ut på medarbetare som vistas samtidigt i lokalen. Men det kräver planering och engagemang från ledning och chefer. Och inte minst att dessa är insatta i varje medarbetares arbetsuppgifter och behov kring dessa. En stor uppgift som behöver tid att planeras och bearbetas och ett medvetande om att det ofta inte är statiska behov utan kan ändras över tid och arbetsuppgifter. 

 

Lokalen

Utöver rena arbetsstrategier för hur en växelverkan mellan hem och kontorsarbete kan utföras behöver vi se på lokalerna och hur de används. För att skapa trygghet i lokalerna är det viktigt att flöden, funktionella miljöer och säkert avstånd ses över. 

En kartläggning över behoven och användningen av skrivbordsplatser, mötesrum och gemensamma ytor är nödvändig och skapar snabbt en bild över de förändringar som kan behövas att genomföras i lokalen.

 

Arbetsplatsen

Rent konkret kan det handla om att flytta isär skrivborden, eller placera dessa på ett sätt som gör det möjligt att hålla avstånd. Troligen önskar man ett större fysiskt avstånd mellan sig och kollegan. Större grupper av skrivbord kan minskas och glesas ut. Studier har visat att man bäst sitter sicksack med andra människor för att minimera smittspridning. Skärmar runt arbetsplatsen skapar känsla av avskärmning mot andra men det bidrar inte till teamarbete. En kombination av dessa båda kan ses som en bra lösning då visst arbete ändå ställer krav på en avskild arbetsplats. Egna tangentbord och möss är en annan aspekt som skänker trygghet och naturligtvis behövs även väl synliga handspritstationer utplacerade i lokalen. 


Gemensamma ytor

Mötesytor är också något som behöver ses över. Öppna ytor för möten blir än mer intressanta eftersom dessa inte stänger in mötesdeltagaren i slutna rum. Naturligtvis behöver sådana funktioner vara på säkert avstånd till kontorsplatserna så att man upprätthåller ett lägre personantal i ytorna och inte minst för störningsrisken till de som arbetar koncentrerat vid sitt skrivbord. Lättare avskärmning i form av skärmar, skrivtavlor eller andra flexibla lösningar till dessa ytor är ett sätt att skapa en rumskänsla i den öppna ytan. En positiv effekt av mötesytor i öppen miljö är att dessa möten tenderar att hållas kortare. 
Mötesrum som är planerade efter personantal behöver också ses över. En enkel åtgärd är att glesa ut antalet sittplatser i rummet en annan är att göra om mötesrum till stå-mötesrum för att verka för kortare mötestider. Även i sådana miljöer behövs rutiner för städa rummen efter användning.

I allmänna ytor där många människor möts som tex. kopieringsstationer, pentryn och ytor för social samvaro är svårare att bygga bort riskerna i. I dessa ytor är det därför än viktigare med hygien och strategier för hur dessa ska hanteras. Tex. genom avståndsmarkeringar i golv, handsprit och regler för antal människor som får vistas samtidigt i dessa. 

 

Personligt ansvar

Till sist kommer det personliga ansvaret. Om människor som är fullt friska vistas samtidigt på kontoret ska inte smittspridning kunna ske. Att uppmuntra till hemarbete vid mildare symptom, nolltolerans för infektioner måste vara den mest effektiva säkerhetsåtgärden för att trygga kontoret och freda kollegor för smitta. Detta är kanske den viktigaste och mest effektiva åtgärden.

 

• Medveten ledning som känner sina medarbetare och deras behov
• Arbetsplanering för att glesa ut kontoret genom flexiblare arbetssätt
• Uppmuntra hemarbete och tillhandahåll digitala verktyg
• Glesa ut mellan skrivborden genom att möblera om.
• Skärmar runt skrivbord
• Egna verktyg som tangentbord och mus
• Handspritstationer och rutiner för spritning av ytor innan användning
• Regelbunden och noggrann städning av kontorets samtliga ytor
• Avskilda öppna mötesplatser med avstånd till skrivbord
• Minska antalet platser i konferensrum
• Uppmuntra till stå-möten
• Reglera antalet personer i allmänna ytor
• Ha klara direktiv för infektioner


Use $item["sort"] for 100
Use $item["url"] for /aktuellt-1//

Inställningar för cookies
Vår webbsida använder cookies för att hemsidan och våra tjänster ska fungera som de ska. Cookies hjälper oss att förbättra användarvänligheten för dig som besökare, och därför är vissa cookies nödvändiga för att webbsidan ska vara fullt fungerande. Nedan kan du läsa mer om våra cookies och vilka som är valbara.
Inställningar för samtycke
Inställningar för samtycke
Nödvändiga cookies
Dessa cookies används då våra besökare använder en funktion på vår webbplats och är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera fullt ut. Dessa cookies kan därför inte stängas av. Cookies används exempelvis då du fyller i ett formulär eller skapar ett konto och lagrar ingen personlig identifierbar information.
Prestanda cookies
Denna typ av cookie hjälper oss att följa antal besök på vår webbsida och hur våra användare hittade till oss. Vi använder cookies till att mäta och analysera för att exempelvis kunna förbättra användarvänligheten på vår webbplats. Vi kan med hjälp av våra insamlade cookies analysera hur användaren navigerar på webbplatsen, och ta bort irrelevanta sidor och information för att skapa ett så användbart material för våra kunder som möjligt. Den information som vi sparar är exempelvis vilka produktsidor som du besöker.
Marknadsföring
Dessa cookies används för att kunna analysera hur vi kan marknadsföra våra produkter och tjänster. Insamlingen av cookies kan exempelvis hjälpa oss att anpassa annonser till våra besökare baserat på dess tidigare användning av våra tjänster.